Vår gröna profil
Exempel på Biogasanläggning:
Biogasanläggningar finns på många platser redan.
Klicka här>>> Bioenergiportalen så kan du läsa mer om hur det fungerar.
Klicka här>>> Avfallsverige och läs hur vi kan ta hand om kommunens avfall
Nästan koldioxidneutralt
” När man eldar bränslen, fossila såväl som förnybara, frigörs bland annat kol i form av koldioxid, som bidrar till uppvärmningen av jorden — den så kallade växthuseffekten.
Detta utsläpp av kol kan dock kompenseras när det gäller biobränslen om återväxten av ny växtlighet är lika stor som uttaget. Biobränslen sägs ofta vara koldioxidneutrala, av två skäl:
- Den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning tas upp igen av nya växter i form av kol.
- Om biomassan inte bränns upp kommer växterna ändå förr eller senare att dö. När de bryts ner frigörs i princip lika mycket kol som vid förbränning.
I teorin är alltså biobränslen koldioxidneutrala. De bidrar inte till växthuseffekten om det råder balans mellan tillväxt och förbränning. Fossila bränslen som kol, naturgas och olja är däremot inte koldioxidneutrala.Men riktigt så enkelt är det inte. Produktion, transport och användning av biobränslen innebär aktivitet som släpper ut växthusgaser. Genom att göra en systemanalys kan man beräkna hur stora mängder växthusgaser ett visst bränsle ger upphov till. Sådana analyser visar att de flesta biobränslekedjor innebär ett utsläpp av växthusgaser. Men biobränslen ger ändå väsentligt mycket mindre utsläpp än fossila bränslen.
Ökad användning av bioenergi är ett viktigt verktyg om vi ska minska våra utsläpp av koldioxid och därmed vår påverkan på klimatet.
Bioenergi – en begränsad resurs
Fortfarande finns gott om biomassa, både i skogs- och lantbruk, som inte tas tillvara. Det innebär att produktionen av bioenergi kan öka betydligt.
Samtidigt ökar den globala efterfrågan på biobränsle, och framför allt på biodrivmedel som biodiesel och etanol som oftast framställs ur palmolja, sockerrör, majs och vete. Intresset har bland annat lett till exploatering av urskogar för att öka odlingsarealen. Samtidigt har de tidigare spannmålsöverskotten minskat vilket pressat upp priserna på spannmål.
Många befarar en framtida konflikt när de industrialiserade länderna är villiga att betala mer för biodrivmedel än vad uländerna kan betala för livsmedel. En ökad efterfrågan på bioenergi innebär alltså en risk för att energigrödorna kommer att konkurrera med livsmedelsproduktionen.
Jordens resurser (mark och vatten) kommer inte att räcka för att täcka hela behovet av bioråvara för livsmedel, el, värme och transporter. Det är därför viktigt att den här naturresursen används så effektivt som möjligt. ”
Tio nya gastankställen i sommar.
Visby, Lysekil, Sala och Lund är några av de platser som får nya tankställen för gas, när totalt tio nya gastankställen öppnas i Sverige i sommar. Med de nya stationerna får Sverige närmare 120 gastankställen öppna för allmänheten, från Boden i norr till Trelleborg i söder.
Gotland får sitt första tankställe för gas, Arlanda förbättrar gastillgången för många taxichaufförer och på västkusten tillkommer ett flertal nya tankställen. I Älvsjö öppnar ett tankställe endast för sopbilar vilket kommer att underlätta både för dem och för andra gasförare som därigenom får mer gas och utrymme på de vanliga tankstationerna i Stockholm.
– För att kunna driva dagens och morgondagens bilar behövs det mer förnybara drivmedel och fler gastankställen. Nu ökar försäljningen av fordonsgas kraftigt samtidigt som gasbilsförsäljningen går bra och branschen bygger ett antal nya tankställen. Branschens vision är att 2020 ska Sverige ha minst 400 publika gastankställen, säger Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige.
I Sverige står gasfordonen i dag för mindre än en procent av det totala antalet fordon. Samtidigt kommer drygt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxid i dag från transportsektorn. Hela 95 procent av transportsektorns energiförsörjning kommer från olja. Ett större inslag av energigaser som bränsle skulle dels minska Sveriges oljeberoende och dels underlätta för transportsektorn att nå sina miljö- och klimatmål.
Här är listan över de nya tankställen som öppnar under sommaren 2010:
Lysekil, Arlanda, Angered, Visby, Landvetter, Kungsbacka, Sala, Älvsjö, Göteborg, Lund.
Mer information om gasbilar, fordonsgas och gastankställen finns på www.gasbilen.se
Källa: Energimyndigheten.
Rolf Granströms inlägg i KF:
Ordförande, ledamöter och övriga åhörare
Jag skall här kort redovisa hur en Biogasanläggning fungerar
och dess fördelar:
Bakgrund:
Österåker kommun har beslutat i Fullmäktige att under mandat-
perioden utse tre lokala miljömål för förbättrad miljö i kommunen. Miljömålen är, begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, samt ingen
övergödning.
Beslut har även tagits i Fullmäktige, att satsa 100 miljoner kronor för att utöka kapaciteten på Margretelunds Reningsverk med 20000
personekvalenter ( pe ) men utan mottagning av kommunens rötslam.
För närvarande genomför kommunen långa transporter av hushålls-
sopor till Stockholms Stad och rötslam till Högbytorp inte långt
från Uppsala.
Hur många transporter det blir i månaden är oklart, men det bör
vara åtskilliga.
Österåkerspartiet anser att det är dels ur miljösynpunkt förkastligt
med dessa långa transporter, samt att förlita sig på andra kommuner.
Förslag till åtgärd:
Österåker kommun bör snarast anlägga en Biogasanläggning enligt
följande redovisning av anläggningen.
Behandling innan rötning:
Det inkommande materialet består av matrester från hushåll, gödsel,
Slakteriavfall, blod samt rötslam. Anläggningen har fyra specialanpassade hallar där avfallet tas emot.
Förbehandling:
Matrester och övrigt material passerar genom ett sandfång för att
avskilja eventuellt felsorterat material.
Detta minskar risken för driftstörning och slitage på anläggningen.
Malning:
För att få en fördelaktig rötningsprocess finfördelas materialet.
Bufferttankar:
För att få ett jämt flöde in i rötkammaren, mellanlagras det
malda och utspädda materialet i anläggningens två bufferttankar.
För att rötningsbakterierna inte skall trivas och påbörja rötnings-
processen redan här, är tankarna ventilerade och stora omrörare rör
om i slammet.
Hygienisering:
För att förhindra eventuell smittspridning värms slammet upp till 70
grader Celsius i en timma. Då dödas skadliga bakterier innan rötningen.
För att få gynnsam temperatur på slammet till den fortsatta processen
sänks temperaturen till 55 grader Celsius via en värmeväxlare, innan
det pumpas in i rötkammaren.
Rötning:
Material pumpas kontinuellt in i rötkammaren, där uppehållstiden är
ca 18 dagar. I den syrefria miljön trivs metanbakterierna, som bryter
ner det organiska materialet samtidigt som biogas bildas.
Processen delas nu in i två delar, en för slamhantering av röt-
rester och en för gashantering.
Rötrestlager:
I samma takt som material pumpas in i rötkammaren rinner det behandlade slammet till rötrestlagret, där det mellanlagras innan
det går vidare för avvattning.
Avvattning:
För att slammet ska bli torrt avvattnas det. Det avvattnade slammet
kan lastas ut via torrslamsilo för att transporteras bort och användas
till bl.a. markbyggnad, men det kan även fortsätta vidare till tork-
processen.
I biogasanläggningen avvattningsdel kan även behandlas rötrester
från avloppsreningsverket.
För att hålla biogasanläggningens och avloppsreningsverkets slam
åtskilda sker behandlingen i två separata linjer.
Tork:
Det avvattnade slammet pressas och torkas till slampellets. De två
slamtyperna torkas vid olika tillfällen. Slampellets från biogasan-
läggningen kan användas som jordförbättringsmedel i jord och
skogsbruk, medan pellets av avloppsslam används inom skogsbruket.
Pellets går även att elda upp som vanlig pellets.
Gashantreing:
Rågasen består till största delen av metangas och koldioxid, i gasreningen tvättas koldioxiden bort med renat avloppsvatten.
Tvättvattnet leds därefter tillbaka till avloppsreningsverket, den renade
gasen torkas och komprimeras.
Gasen kan sedan tankas direkt till fordon, varvid den totala mängden
fordonsgas kan bli med denna anläggning ca. 2 miljoner kubikmeter
per år. Det motsvarar ca. 2 miljoner liter disel eller bensin.
I en närliggande panncentral kan med biopellets producera värme
och ånga.
Beräknad årskostnad:
Cirka. 12-15 miljoner kronor per år
Besparingar:
Cirka 5-10 miljoner kronor per år
Möjliga intäkter:
Biogas som fordonsbränsle cirka 9 miljoner kronor per år.
Dessutom erhålls en miljökostnadsbesparing i kommunen, genom
minskade utsläpp på cirka på 8 miljoner kronor per år om biogasen
ersätter disel och bensin.
Detta borde vara en betydande insats för kommunens bidrag till klimatförbättring.
Rolf Granström
Österåkerspartiet
Vår gröna profil: närproducerade matvaror
Hur maten produceras till skolor och äldrevård har diskuterats i media, dels om långa transporter och dålig kvalitet på kött, fisk, frukt, potatis och olika grönsaker.
För att höja kvaliteten och även få mer biodynamiskt odlade grönsaker, bör Österåkers kommun övergå till närproducerade livsmedel.
Enligt tidningen Vårt samhälle går det att använda lokalt odlad mat, utan att enligt EU-reglerna behöva göra en regelrätt upphandling.
Närproducerats fördelar genom kortare transporter, bättre kvalitet, samt snabbare påfyllnad när något tagit slut.
Bland annat Ljusterö har idag jordbrukare som utan problem, kan producera samtliga typer av livsmedel till kommunen, dels med hög kvalitet och biodynamiskt odlat.
Vår kommun bör förebygga, att barn som växer upp idag ej drabbas av allergier på grund av dålig kvalitet på maten.
Vad man även bör komma ihåg är att kommunen, genom att köpa närproducerade livsmedel skapas ett antal arbetstillfällen.
Detta medför att producenter av kött, potatis, frukt och grönsaker även öppnar upp, för utökad försäljning till andra konsumenter.
Österåkerspartiet är övertygad om att närproducerade livsmedel, med hög kvalitet är något som ligger i tiden och kommer att uppskattas av våra medborgare.
Rolf Granström